Intelligens

 

Det logiskt-matematiska tänkandet har länge varit förhärskande som ett mått på en hög intelligenskvot.
I början av seklet konstruerade den franske psykiatrikern Alfred Binet de första intelligenstesterna, för att identifiera barn med inlärningssvårigheter.
Termen IQ var från början ett värde som man fick fram genom att dividera den mentala åldern man fick fram via testet, med den verkliga åldern. Sedan multiplicerade man detta med 100. 100 var då ett normalvärde och resultat som hamnade under och över visade på lägre eller högre begåvning. Detta IQ-begrepp används inte längre.
I dag omvandlas i stället intelligenstestresultatet till en given skala där medel är 100. 96 procent av befolkningen hamnar mellan 70 och 130. För att komma in föreningen Mensa, som utgår från den här typen av test som inträdesprov måste man uppnå 131 eller mer, och tillhör då de två procent av befolkningen som har högst IQ.

Multipla intelligenser
Det här sättet att se på intelligens har dock ifrågasatts från många håll.
Harvardprofessorn Howard Gardner myntade i början av 1980-talet begreppet multipla intelligenser och presenterade teorin om de sju intelligenserna, som nu utvecklats till nio intelligenser. Han menar att intelligens även innefattar förmågan att lösa problem och skapa något i ett meningsfyllt och naturligt sammanhang.
De nio intelligenserna är språklig, visuell, kroppslig, musikalisk, social, logisk-matematisk och existentiell intelligens samt naturintelligens och självkännedom. Enligt teorin förfogar var och en av oss över samtliga nio intelligenser, men i olika stor utsträckning.
Enligt Howard Gardner har det västerländska samhället värderat de matematisk-logiska och lingvistiska typerna på bekostnad av de andra intelligenserna och han förespråkar till exempel en undervisningsmiljö där alla typer av intelligens stimuleras och integreras med varandra, så att alla elever får samma chans till inlärning.

Förmåga till empati
På senare år har det även pratats mycket om EQ, emotionell intelligens, och SQ, själslig intelligens. EQ handlar om att ha förmåga till empati och att kunna tolka och förstå sina egna känslor. Gör man det kan man också bättre tolka och förstå andra människors känslor. Genom att veta vad man känner, antingen det är negativa eller positiva känslor, kan man undvika att styras av dem, menar förespråkarna.
Begreppet EQ myntades 1990 av de amerikanska psykologerna Peter Salovey och John Mayer och genom Daniel Golemans bok  Känslans intelligensfrån 1993 fick begreppet än mer spridning.
Men enligt forskaren Richard A. Bowell räcker det inte med IQ och EQ för att vi ska kunna leva ett meningsfullt liv. Diskussionen om EQ blev något av en vändpunkt menar han, men för att finna en mening och ett helhetsperspektiv så krävs något mer.
Bowell menar att man, när man bedömer människor enligt ett IQ-synsätt, inte tar hänsyn till våra många talanger och ingjuter en bestående känsla av att ha misslyckats hos dem som inte passar in i detta måttsystem.
Dessutom anser han att en fullständig intelligensmodell inte bara kan omfatta det vi vet (IQ) och den vi är (EQ), utan även vad vi kan komma att bli i framtiden.

Djupare mening
Själslig intelligens, SQ
, (begreppet myntades av forskaren Danah Zonar)handlar om att finna en djupare mening i livet, att engagera sig, inspireras och att se nya möjligheter.
Att fråga oss varför vi gör någonting, snarare än vad vi gör eller hur vi gör det. Ett varför som får oss att engagera oss i nuet.
I sin bok  Sju steg mot själslig intelligens  skriver Richard A. Bowell att SQ-synsättet börjar med att vi ser de större sammanhangen i livet som primärt viktiga och inte detaljerna. Det leder till en kontinuitet och en mening i livet som helhet. Det ger en inre frihet och öppnar för möjligheterna att handla och vara intelligent i nuet, menar han.
Enligt Richard A. Bowell finns den själsliga intelligensen hos alla och i en förening med EQ och IQ blir en persons intelligens komplett.
Detta innebär att alla intelligenser bör aktiveras.  Basen är att allt hänger ihop och för att få den här helheten behövs IQ, EQ och SQ. Får man en större kontakt med sig själv och sina egna djupare värderingar så ökar även IQ och EQ automatiskt. Det innebär även att stress och konflikter minskar.

Se möjligheter
SQ innebär att ha ett förhållningssätt där man inte är problemorienterad utan inriktad på lösningar. Det handlar mycket om att tänka på vad jag kan göra utifrån min situation i dag.
Det finns forskning som visar att en större del av hjärnan är aktiverad när man utgår från sina egna värderingar och fokuserar på hur man vill ha det i stället för att fastna i problem.
Det kan t ex handla om att få en företagsledning att identifiera företagets målsättning och vision, att hjälpa dem att få ett helhetsperspektiv där man väger in de anställda, lönsamheten, kunderna och samhället i stort.
– Sveriges friskaste företag har en sådan helhetssyn. Kan man få ihop en mission där de anställda är delaktiga, får man också en djupare mening och ett sammanhang för de som arbetar där.

Källa: Ann-Cathrine Johnsson/TT Spektra

 

Fakta Olika typer av intelligens

IQ: Kognitiv/Intellektuell intelligens. ­Mental kapacitet, förmåga till logiskt och matematiskt tänkande.
EQ: Emotionell intelligens. Förmåga till ­empati, förståelse av egna och andras ­känslor.
SQ: Själslig intelligens. Att kunna finna en djupare mening i livet, att engagera sig, ­inspireras och se nya möjligheter.

De nio intelligenserna inom IQ, EQ och SQ:

Språklig intelligens. Förmåga att muntligt eller skriftligt använda ord på ett träffsäkert sätt.
Matematisk/logisk intelligens. Förmåga att använda siffror och logik.
Visuell intelligens. Förmåga att uppfatta den rumsliga världen, ombilda och förändra objekt man ser och även kunna återskapa dem utifrån sin inre syn.
Musikalisk intelligens. Förmåga att uttrycka sig med musik. Även känsla för rytm, melodi, och tonhöjd.
Kroppslig intelligens. Förmåga att ­använda kroppen för att uttrycka tankar och känslor. Koordination, balans, fingerfärdighet, styrka, smidighet och snabbhet.
Social intelligens. Förmåga att uppfatta och urskilja skillnader och förändringar hos andra människor. Att uppfatta deras ­känslotillstånd och tolka deras motiv och avsikter.
Självkännedom. Att ha en klar självbild och att se sina starka och svaga sidor.
Naturintelligens. Förmåga att observera, spåra, samla in och artbestämma växter och djur. Förstå sammanhang i naturen, se skiftningar och kunna använda sig av dessa erfarenheter.
Existentiell intelligens. Förmåga att ­fundera och lägga fram frågor rörande liv och död samt existentiella frågor.

Travelspec.se