Prokrastinering

Vad beror prokrastinering på?

Det handlar ofta om prestationsångest och osäkerhet. Människor med uppskjutarbeteende ser ofta varje uppgift som ett test på deras förmåga. Om man inte tror sig duga blir förhalandet ett sätt att skydda sig. Och så länge vi inte tar itu med den där svåra eller jobbiga uppgiften har vi ingen kritik att frukta.
Men det är självbedrägeri, ett tankefel av stora mått. Om en uppgift inte blir gjord är ju risken överhängande att vi får kritik. Om vi däremot utför den direkt är risken för kritik mindre och chansen till beröm större.

Vad blir konsekvenserna?

Det är klart att det finns fördelar med att prokrastinera, annars skulle vi inte göra det. Men fördelarna är kortsiktiga. På lång sikt är nackdelarna betydligt större. För den som vill sluta med uppskjutandebeteendet kan det vara skönt att veta prokrastineringen har sitt pris. Den stjäl tid. Något som borde ta oss t ex tre timmar kan ta det dubbla, om vi först måste skjuta upp innan vi kommer igång. Förhalandet kan dessutom få allvarliga personliga konsekvenser.En student med allvarligt uppskjutarbeteende får till slut inget studielån och måste sluta plugga. Den som förhalar sina arbetsuppgifter kan få sparken och den som inte betalar sina räkningar i tid får förseningsavgifter och betalningsanmärkningar. Den som skjuter upp att sluta röka eller gå ner i vikt kan bli sjuk innan den ens hinner sätta igång. Uppskjutarbeteende i sig kan leda till stress som påverkar hjärnan, hjärta och blodtryck negativt.

Vad och varför skjuter vi upp?

Telefonsamtal skjuter vi gärna upp. Vi tänker att vi inte har tid just då. Vi förhalar också gärna att ringa och boka tid hos t ex tandläkaren. Men det gör lika ont och blir lika dyrt (eller dyrare) imorgon.
Att ta itu med saker ger personlig tillfredsställelse. Ett sätt att komma igång är att skriva listor. Planering är ett nyckelord. Kvällen innan kan du göra en plan för vad du skall göra nästa dag. Men planera inte in hundra saker utan var realistisk och ställ inga övermänskliga krav på dig själv. Det gäller att tänka på det långsiktiga målet.
Arbeta i överskådliga pass. Begränsade arbetspass gör oss mer effektiva. Sätt upp långsiktiga och kortsiktiga mål. Lägg in pauser i arbetsschemat som belöning. Prokrastinerare har ofta svårt att belöna sig själva.

Få saker gjorda – Tips:

* Arbeta i begränsade pass

* Tar saken mindre än två minuter att utföra – gör det direkt!

* OHIO-metoden (only handle it once). Hantera det bara en gång. Flytta papper bara en gång.

* Skriv listor och bocka av. Ha gärna ett särskilt block med listor eller en app.

* Jag-ska-bara-metoden. Tänk förenklat: Jag ska inte alls börja ett överambitiöst träningsprogram utan bara göra några armhävningar på kul.

* Beta av uppgifterna en efter en. Idag vet man att hjärnan bara klarar av att göra en sak åt gången på bästa sätt.

 

Mer om prokrastinering kan du läsa i Görel Kristina Näslunds bok Kom till skott!

Kom till skott!                Dansa på deadline


En annan bok om prokrastinering är Dansa på deadline – uppskjutandets psykologi av Alexander Rozental och Lina Wennersten. Den innehåller tips hur man botar förhalningssjukan och ger en förklaring till hur vi fattar beslut med två delar av hjärnan. En äldre del som vi haft nytta av genom evolutionen och som hjälper oss att fatta snabba beslut i stunden. Den passar  när det gäller liv och död, men inte alltid när vi skal jobba. Till sådana beslut fungerar hjärnans nyare del bättre.Den tar inte mer information och kan planera för framtiden men jobbar långsammare- Det är när den gamla delen tar över besluten och får oss att välja det som är kul framför det som ger utdelning på längre sikt som vi blir prokrastinerare.

 

 

 

Travelspec.se