Att inte utsätta hjärnan för nya utmaningar kan vara lika farligt för hälsan som rökning. Det menar professorn i socialmedicin och psykologi Ursula Staudinger vid Columbia university som talar om åldrande idag vid Nobel Week Dialogue i Stockholm.

Ju äldre vi blir som befolkning desto mer måste vi utsätta oss för nya saker för att hålla oss friska, enligt hennes studier.

Hon har bland annat undersökt personer vid löpande band, och där under 16 år den ena gruppen inte fick något nytt eller bara en ett nytt moment i arbetet, medan den andra gruppen fick åtminstone fem nya moment att jobba med.

När de undersökte hjärnorna hos de båda grupperna kunde forskarna se att de som hade fått nya saker att arbeta med hade fler nervceller och bättre aktivitet i viktiga delar i hjärnan. Studien är liten, och omfattar bara 40 personer, och är ännu opublicerad. Men Professor Ursula Staudinger menar att den ändå pekar på att vi måste vara mer medvetna om vad vi utsätter våra hjärnor för.  Mer om hjärnan

Förverkliga en dröm!
Att förverkliga en dröm upplevs ofta som både tillfredsställande och kraftskapande, och samtidigt växer du som människa och nya möjligheter skapas. Känslan upplevs ofta så stor, att saker som normalt sätt är negativa bleknar i ljuset av drömmen.

Skratta!
Att skratta är en smått magisk metod för att byta ut negativa känslor mot positiva. När du skrattar ger du ditt inre massage, dina inre organ får en skön stimulans och skrattet startar flera behagliga processer i kroppen. Bland annat frigörs endorfiner som är kroppens egna lyckohormon.

 

Att sjunga eller spela tillsammans kan jämföras med att få orgasm. Så dramatisk effekt har musiken på hjärnan.
– Det frigörs så mycket dopamin att det är som att ta piller, säger Gunnar Bjursell, professor vid KI.

Förr trodde man att en skada på hjärnan var permanent. Möjligtvis kunde det bli lite bättre med mediciner. Nu vet forskarna att hjärnan är påverkbar – med rätt stimulans har den förmågan att reparera och bygga upp sig själv igen.

Gunnar Bjursell vet att musik är en start kraft som kan lindra bland annat smärta och ångest.
– När vi sjunger eller spelar frigörs så mycket dopamin att det är som att ta piller. Musiken kan alltså ha rena läkemedelseffekter. Dessutom har det samma styrka som en orgasm, det kan bli en väldigt start upplevelse, säger han.

Körsång är en kompliceras sak för hjärnan. Att lära sig en stämma och hälla den kan vara väldigt utmanande.
– Den typen av stress gör att nya synapser bildas, kanske till och med nya hjärnceller, säger Gunnar Bjursell och jämför hjärnan med en muskel som blir bättre och starkare ju mer vi tränar.

Sjuksköterskan och folkhälsovetaren Christina Grape Viding har gjort studier om sängens effekt på människan. En studie visade att amatörsångare kände sig betydligt gladare efter en sånglektion och lugn- och ro-hormonet oxytocin ökade för i stort sett alla.
– Med sången är man här och nu. Man fokuserar på något helt annat än smärta eller relationsproblem och det tror jag är väldigt hälsosamt. Körsång ger en enorm glädje, det är bara att konstatera. Dessutom får vi en energipåtankning, som vi känner väldigt påtagligt, säger hon.

Christina Grape Viding tror att det både är fysiologiska och psykologiska aspekter som gör att vi mår bra av körsång. Dels använder vi diafragman när vi sjunger, vilket gör att vi nästan får en massage inombords, dels får hjärtat och lungorna jobba och hormoner frisätts.

Att träning hjälper mot depression finns det forskning som styrker. Men vad det är som händer i kroppen har varit mer oklart. Nu har forskare vid Karolinska institutet hittat förklaringen. När musklerna används renas blodet från ett ämne som är skadligt för hjärnan. Vältränade muskler tillverkar ett enzym som renar kroppen från skadliga ämnen. Läs mer

Livserfarenhet och en god balans mellan arbete och fritid är hög status i svenskarnas ögon. Båda delarna värdesätts högt av 41 procent i Manpowers arbetslivspanel som återkommande svarar på frågor kring arbetslivet.
Även sådant som handlar mer om privat lycka – att vara lyckligt gift och att vara en bra förälder – ger status.

Att ha ett högavlönat jobb har också status, det tycker en fjärdedel av de tillfrågade, men det är lika mycket status att har rest mycket i världen eller att vara allmänbildad.

Däremot har man inte mycket för att vara en prylperson, bara en procent ser det som en statussymbol att ha de senaste tekniska prylarna. Att vara bra på sport eller att ha doktorerat är lite mer imponerande – det rankas högt av tre procent av de svarande.

39 procent strävar efter att hitta högstatusjobb. När det gäller statusen på det egna jobbet anser nästan hälften av de svarande, 47 procent, att de har ett ganska eller mycket statusfyllt jobb.

Samtidigt kan man ta siffrorna med en nypa salt för bara 37 procent tycker att det är viktigt med status. Viktigast är det för anställda inom branscher som marknad, reklam, PR, information, management, forskning och utveckling. Inom hantverksyrken, handel och service har status inte alls lika hög status.

Stefan Einhorn vill göra Sverige ledande inom snällhetsforskning. Vanlig vänlighet kan vara en kassako för företagsledningen. Sverige och det svenska näringslivet ska bli bäst i världen på snällhet. Det vill läkaren och författaren Stefan Einhorn, som bildat Center for social sustainability tillsammans med några kollegor. Syftet är att forska kring medkänsla, altruism, empati och tillit, skriver SvD. Studier visar att snällhet sprider sig inom organisationen.

Stefan Einhorn, 58, gjorde kometkarriär och blev i tidig ålder överläkare vid Radiumhemmet och professor i molekylär onkologi vid Karolinska Institutet. Det var då han kom på att han var ”mer av en humanist” och egentligen inte alls så intresserad av molekyler. ”Jag hade vandrat i min fars fotspår”, säger Stefan till tidningen. Han lämnade forskarbanan bakom sig och började skriva böcker. Hans ”Konsten att vara snäll” har sålts i över 300.000 exemplar och blivit utgiven på 18 språk. Einhorn konstaterar att det finns många skräckhistorier om företagschefer och menar att det har med biologi att göra. För det är inte rationellt.  Företag där man visar mycket uppskattning har en genomsnittlig lönsamhet på 8,7 procent, jämfört med 2,4 procent i organisationer med mindre uppskattning. Nu vill Stefan Einhorn att svenska chefer ska bli snällare. Men ”falsk snällhet” är bara dumt, menar han. Mindre lämpliga anställda kan inte få jobba kvar av medkänsla, då kan hela företaget gå omkull. ”Snällhet kan istället vara ett sätt att säga upp personen som kanske skulle fungera alldeles utmärkt på en annan arbetsplats”, säger författaren till SvD.

Den västerländska medicinen ser människan som en biomaskin som måste repareras när den inte fungerar som den ska. Alltför ofta ser läkekonsten på sjukdomssymtomen som om den dåligt fungerande delen är isolerad från alla andra delar, och man försöker reparera den med läkemedel eller genom att ersätta eller ta bort den sjuka delen på kirurgisk väg. Vibrationsmedicinen lägger mindre fokus på symtomen och frågar istället: Vilken är grundorsaken?

Teorin bakom vibrationsmedicinen har några av sina rötter i kvantfysiken. Varje molekyl i varje cell i kroppen vibrerar med en speciell frekvens. När läkare använder EKG för att testa sin patients hjärtfunktion eller EEG för att testa funktionen i hjärnan, är det elektrisk energi som sänds ut av hjärtmuskeln eller hjärnan, som man läser av. Man använder sig av diagnostiska verktyg som bygger på vibrationsmedicinens teorier, men till största delen är det medicinska etablissemanget ganska ointresserat av det här området. Föreskrivna läkemedel används för att avlägsna eller förhindra sjukdom, men eftersom energin är den kraft som håller dig vid liv, är det energi som kroppen skriker efter när den inte mår bra. Läs mer

Hur många timmar tillbringade du sittande igår? Du åkte till jobbet, satt vid ditt skrivbord, satt på ett möte eller sammanträde, satt och åt lunch och middag, satt och tittade på TV på kvällen? Det blir snabbt många timmar. Och det är inte bra varken för din fysiska hälsa eller för ditt mentala och emotionella välbefinnande.

Din hjärnas funktion är beroende av blodtillförsel, något som minskar vid långvarigt stillasittande. Tre nya studier har fastställt de psykologiska effekterna av stillasittande. Läs mer

 

Ingefära har använts som ett naturligt läkemedel för många krämpor i århundraden. Nu börjar vetenskapen komma ifatt och forskare runt om i världen bekräftar att ingefära gör underverk vad gäller behandling av alla möjliga sjukdomar från migrän till cancer. Läs mer

Attityderna till artros behöver förändras från ett perspektiv, där patienter med fullt utvecklad sjukdom behandlas med läkemedel och kirurgi, till ett förebyggande förhållningssätt som kommer in redan vid tidiga stadier av artros. Det menar Stefan Lohmander, seniorprofessor i ortopedi, Lunds universitet i ett inlägg i Läkartidningen.

I Sverige har var fjärde person över 45 år artros, och förekomsten ökar med ökande antal överviktiga och äldre. Ändå har bara hälften av dem med knäsmärta och artros sökt vård under de senaste fem åren.

Artros är inte en längre en oundviklig del av åldrandet, menar Stefan Lohmander. Övervikt, fetma, lite fysisk aktivitet och ledskador är riskfaktorer som går att påverka och står för hälften av sjukdomsrisken, åtminstone vad gäller knäartros. Viktminskning och träning har minst lika god effekt på symtomen vid artros som den som kan fås med medicinering enligt forskning.

Enkla träningsprogram kan minska knäskaderisken vid vissa idrotter med hälften och onödiga knäskador kan förhindras. Vårdprogram med information och träning av patienter med höftartros kan minska behovet av operation med nya höftleder med över 40 procent.

Travelspec.se