Socker – farligare än du tror!

 

Vitt socker blev allmänt tillgängligt först mot slutet av 1800-talet, och under 1900-talets första hälft ökade konsumtionen i en rasande fart (undantaget första världskriget). Samtidigt blev mjölet allt mer finmalet, och ris och pasta blev en del av vår kost. Under 1970-talet kom sedan kostråden om att vi skulle äta mindre fett, och mer kolhydrater. Vi började skära bort svålen på julskinkan och fick rådet att äta 6-8 brödskivor om dagen. Konsumtionen av bröd, gryn, ris och pasta steg. Som pricken över i.et fick vi dessutom mer stillasittande arbeten. Allt mindre socker i vårt blod går därför åt som bränsle i våra muskler. Denna fyrstegsraket har gjort vårt blod allt sötare: mer socker, snabbare kolhydrater, mindre andel fett och mindre motion.
GI-rörelsen (GI står för glykemiskt index) har också under lång tid brutit denna blodsockerstegring genom att byta snabba kolhydrater, t ex vitt ris och potatis, mot kolhydrater som bryts ner långsamt i kroppen, t ex bönor, bulgur och quinoa. Blodsockermässigt går GI-rörelsen tillbaka till något som kan liknas vid ett tidigt 1900-tal, där mjölet var grövre och tårta var en lyx som många barn inte ens fick på sin födelsedag. LCHF-rörelsen däremot tar oss än längre tillbaka. Deras kost kan blodsockermässigt mer liknas vid vad vi åt som jägare och samlare, då vi levde på säl, vildsvin, fisk, nötter och annat som gick att hitta i skog och mark.
Så vad händer då när människor tar ner sitt blodsocker så drastiskt?
De vanligaste berättelserna från lågkolhydratrörelsen handlar om viktnedgång, mindre smärta i kroppen, ballongmagar som plötsligt lugnar sig, mindre trötthet, bättre humör, stabilt blodsocker, lägre blodtryck och bättre blodfetter. Det gäller absolut inte alla, En del får muskelkramper i benen, andra förstoppade magar. Men många verkar få en eller annan positiv effekt. Och det dräller av mirakelberättelser, framförallt från diabetiker, som har kunnat sluta med sina mediciner.

 

Blodsockret – en spindel i sjukdomsväven

De senaste decennierna har verktygen för att studera samspelet mellan kroppens tiotusentals molekyler vässats av forskarna. Kunskaperna har blivit allt mer detaljerade. Jag har djupdykt i denna enorma kunskapsbank för att försöka förstå kostdebatten i Sverige utifrån en annan vinkel. Vad händer i kroppen på molekylnivå?
Varför är bukfetma så farligt? Fetma hänger ihop med en hel hotfull väv av sjukdomar. Det ökar bland annat risken för hjärtinfarkt, stroke, cancer, högt blodtryck, gikt, fibromyalgi, tidig pubertet och fertilitetsproblem. Alla dessa sjukdomar och problem har, enligt hittills rådande kostparadigm, lite olika förklaringar. Stroke och hjärtinfarkt beror på mättat fett i kosten. Typ 2-diabetes beror på för mycket fett och socker, högt blodtryck på för mycket salt, cancer beror på fetma, miljögifter och att vi blir äldre, gikt beror på för mycket protein, och att barn går in för tidigt i puberteten orsakas av hormonstörande ämnen som vi släpper ut i naturen. MEN när man granskar hur molekylärbiologin förklarar dessa sjukdomar, träder ett helt annat mönster fram:
Nästan alla sjukdomar och problem som är kopplade till fetma har något att göra med blodsockret och det blodsockersänkande hormonet insulin.
Dessa två utgör ett molekylärt centrum i nätet av sjukdomar runt bukfetma. Normalt är blodsockernivåerna i kroppen väldigt noga reglerade. De får varken bli för höga eller för låga. I en vuxen kropp finns endast ett par teskedar socker löst i blodet. Så fort nivåerna går över detta, börjar bukspottkörteln släppa ut hormonet insulin.
När vi nu höjer blodsockret och insulinnivåerna i kroppen med all sköns godsaker, verkar det som att vi rubbar flera känsliga system. Immunförsvaret börjar gå på högvarv, och kroppen blir inflammerad. Detta är kopplat till både hjärtinfarkt, stroke och alzheimer. Dessutom triggas kroppens tillväxtsystem, och det kan bland annat förklara varför barn är större när de föds, varför vissa går in i puberteten för tidigt och varför personer med höga blodsocker får mer aggressiva cancerceller. Hos vuxna eldar ett sött blod på både åderförkalkning och utveckling av demens. Kroppen blir inflammerad och blodkärlen täpps igen.
Kostforskning har under många decennier fokuserat på viktnedgång och mycket har kretsat kring fett och kolesterol. Men vår kropp är så mycket mer komplex. Ett lågt kolesterolvärde är inte allt. Tusentals molekyler samspelar med tusentals andra, och rubbningar i det samspelet är avgörande för vår hälsa.

Socker blir till fett i kroppen

Normalt cirkulerar runt fem gram socker i form av glukos i våra blodådror. Det är ungeför så mycket som finns i ett par godisbitar eller i några makaroner. När du äter en stor portion pasta, dricker läsk och tar lite glass efteråt, får du i dig över 150 gram socker, alltså väldigt mycket mer än du behöver i blodet just då.
När blodsockret går upp börjar bukspottkörteln producera det blodsockersänkande hormonet insulin, och det leder till att kroppen ställer om sin ämnesomsättning. Du slutar bränna fett och börjar istället bränna kolhydrater. Normalt är det framförallt musklerna som ska sänka dina blodsockernivåer. Tränar du mycket eller rör dig i jobbet, kan dina muskler svälja ganska stora mängder socker. Men om du har legat på latsidan det senaste decenniet, är din muskelmassa mindre. Har du dessutom, som så många andra, en mage som har vuxit en del sedan ungdomsåren, reagerar dina muskler sannolikt dåligt på insulin. Det innebär att musklerna suger upp alldeles för lite socker ur blodet.
Din blodsockernivå kommer då att stiga mer än vad som är hälsosamt. För att kompensera detta tillverkar kroppen än mer insulin. Det påverkar bland annat leverns ämnesomsättning. Levern börjar då tillverka en massa fett, så kallade triglycerider, bland annat från det socker som du har ätit.
Situationen blir dessutom värre när du till exempel dricker läsk och äter en söt efterrätt. Rent, vitt socker består av två olika sockerarter, glukos och fruktos. Fruktos har en förmåga att smita förbi regleringen av ämnesomsättningen. Därför bildas lättare fett, triglycerider, från just fruktos. Kombinationen av glukos, som stimulerar insulin och ställer om kroppen på fettlagring, och fruktos, som snabbt omvandlas till fett, är extra farlig för oss, menar en del forskare.

 Mer om glukos och fruktos och hur de påverkar din kropp hittar du här

 

Så här påverkar insulin kroppen

Insulin stänger av din fettförbränning. Hormonet gör att musklerna istället börjar använda socker som energikälla. Lever och muskler tar också upp sockermolekyler från blodet och kopplar samman dem i långa kedjor. Sockret bildar då glykogen, ett ämne som kroppen kan lagra. Det är dessa reservdepåer som idrottare fyller på när de “kolhydratladdar”. Är dina glykogendepåer full, kommer kroppen att omvandlar överskottet av socker till fett.
Insulin ställer också in din kropp på att lagra fett. Fettcellerna slutar bryta ner sina fettdepåer, och istället börjar de att samla på sig mer fett. Detta kan vara en anledning till att lågfettdieter fungerar sämre som bantningsmetod, eftersom du fortfarande äter mycket kolhydrater och får ett insulinpåslag som motverkar den fettförbränning, som du egentligen vill uppnå. Insulin stoppar flödet av fett från fettcellerna.

 

Ovanstående är hämtat ur boken Ett sötare blod av Ann Fernholm

 

 

 

 

Travelspec.se